Trovärdiga källor

Hur vet vi vilka trovärdiga källor vi kan lita på? Att lyssna mer på trovärdiga källor är viktigt eftersom det vi tror på påverkar våra åsikter och vad vi gör. Våra åsikter byggs upp av både egna upplevelser, hur andra beskriver verkligheten och vilken fakta vi tror på. Om vi inte använder trovärdiga källor till fakta innebär det inte bara att vi får sämre betyg i skolan utan det kan också leda till att vår uppfattning om omgivningen blir sämre. Därför är det viktigt att kunna avgöra vad som är trovärdiga källor, hur trovärdiga källor ser ut och hur vi känner igen dem.

Bilden visar en person som blir intervjuad, hen verkar vara en expert

Många säger att vi ska lita mer på experter, men hur vet vi vilka som är experter och hur kan vi lita på dem? Dessutom är forskningsrapporter ofta svåra att läsa och ta till sig för oss som inte är experter så vi behöver använda andra källor för att få kunskap, som exempelvis nyhetsartiklar, webbsidor, lärare eller andra som förklarar saker mer begripligt.

Andra säger att forskare och medier har en politisk agenda, vill sprida ett särskilt budskap eller påverka människor på ett illasinnat sätt. Det skapar en misstro mot experter och samhället och gör att det blir svårt för oss att känna källtillit och veta vem som är trovärdig. Att vara källkritisk och lite skeptisk är en bra sak men det kan gå för långt. Därför är det bra att veta på vilka sätt experter och mediekanaler  som kan vara mer eller mindre trovärdiga.

Experter använder sig ofta av forskning och en vetenskaplig metod för att vara trovärdiga. 

Det finns vissa frågor att ställa för att undersöka om någon som verkar vara en expert eller en vetenskaplig text verkligen är en trovärdig källa:

-        Uttalar de sig bara om sådant de själva undersökt?

-       Är det granskat och kan kritiseras av andra experter eller forskare?

-       Är de öppna med hur resultaten tagits fram och vilka slutsatser som kan och inte kan dras?

-       Kan resultaten återupprepas? Alltså kan någon använda samma metod och få samma svar? 

Bild på person som sitter framför ett skrivbord i ett klassrum med böcker och data framför sig

Media har också vissa kriterier som gör dem mer eller mindre trovärdiga:

-        Finns en ansvarig utgivare som står till svars för det som publicerats i nyhetskanalen? Går den personen att kontakta?

-        Presenterar nyhetsinslaget fler sidor av en fråga?

-        Beskriver flera oberoende personer samma sak? Kompletterar flera olika källor i en artikel varandra?

-         Är det tydligt varifrån informationen kommer?

-        Använder de sig av trovärdiga källor? Skriver eller talar de utifrån sin egna upplevelser på plats, intervjuas vittnen som själva upplevt något eller experter?

-        Finns utomstående granskningar som kan kritisera innehållet?

Om det går att svara ja på det flesta av dessa frågor, är det troligt att det är trovärdiga källor. 

Bilden visar en ung person med ett block i handen och hörlurar i öronen

Det är väldigt bra att vara källkritisk, men vi kan inte alltid dubbelkolla allting. Ett tips för att slippa granska allt du läser är att hitta några källor som är trovärdiga och som du litar mer på genom att vara ordentligt källkritisk första gången du stöter på källan. En bra minnesregel för trovärdiga källor är att de är tydliga med varifrån de tagit informationen, exempelvis källhänvisar på ett bra sätt. Att veta hur du bedömer trovärdiga källor är ett sätt att kunna stå emot extremistiska budskap online, och i verkliga livet. 

Kontakta oss på Extremkoll!

Kontakt image/svg+xml