Bilden visar en bokhylla full med böcker

Vilseledande påståenden

Har du någon gång läst eller hört ett påstående från någon som du efteråt kommit på att det varit vilseledande?

Vilseledande påståenden kan göra att vi börjar tro på något som kanske inte egentligen är sant. Därför är det viktigt att vi känner igen vilseledande påståenden och källor så vi inte får en uppfattning om verkligheten som inte är riktig. När är det viktigt att vara källkritisk och finns det några varningssignaler att en källa innehåller vilseledande påståenden? Förutom i skolan så behöver vi också vara källkritiska på fritiden, då vi även på fritiden påverkas av det vi ser, lyssnar på och läser. Om vi inte är uppmärksamma på vilseledande påståenden kan det därför leda till att vi gör misstag och börjar tro på saker som inte stämmer.

Vilseledande påståenden kan likna fakta

För att inte bli lurad av vilseledande påståenden som verkar som fakta behöver vi veta hur vi ska vara källkritiska. En källa behöver inte ljuga för att vara vilseledande, utan det räcker att visa upp vissa fakta och undvika att visa annan viktig information för att visa upp en vinklad del av sanningen. Syftet med det kan vara att få något att verka mer intressant, eller för att fakta ska verka som att det stödjer en viss åsikt. En sådan källa innehåller vilseledande påståenden eftersom den ger en felaktig bild av helheten. Något som kan vara vilseledande är statistik. Statistik är ofta en bra källa till information och är något vi kan lära oss mycket av, men det kan samtidigt vara vilseledande eftersom det ofta är väldigt svårt för läsaren att veta hur personer bakom statistiken tagit fram den och vad man inte tagit med i statistiken. Därför är det bra att vi är uppmärksamma på vad det är som presenteras när vi ser statistik, hur statistiken tolkas, och själva funderar på vilka alternativa förklaringar som kan finnas till olika påståenden.

En mobil framför en datorskärm som båda visar statistik

Vilseledande påståenden från personer som verkar trovärdiga

Vi litar ofta mer på människor som vi identifierar oss med och som liknar oss själva enligt forskare. Det kan vara bra att komma ihåg eftersom personer som vi känner samhörighet med inte nödvändigtvis är mer trovärdiga än andra. Visst kanske imponerande titlar och något så enkelt som att ta på sig en labbrock kan göra att en person verkar som mer trovärdig? Detta kan vara bra att tänka på för att inte glömma bort att vara källkritisk och inte tro för mycket på någon som kommer med vilseledande påståenden.

Bild på person i luva där man inte ser ansiktet och med texten "trust me" som betyder "lita på mig"

Vilka är källor till vilseledande påståenden?

Vissa som kommer med vilseledande påståenden tycker det är roligt att luras, och andra tjänar på att sprida budskap som väcker rädsla eller ilska. Därför är det bra att vara extra uppmärksam om något är gjort på ett sätt som skapar starka känslor. Har du tänkt på vilka bilder som visas, vilken musik som spelas eller vilka ord som används när du ser eller läser någonting? Detta bidrar till att skapa en känsla hos dig vilket påverkar hur du sedan uppfattar det du läser, hör eller ser. Värderande ord som skamligt, avskyvärd, girig, frihetskämpe, förrädare, eller skällsord kan också vara en varningsklocka när det kommer till information eftersom det är svårt för en källa att både vara objektiv, alltså neutral, och värdera saker på samma gång. Det behöver inte vara ett vilseledande påstående bara för att en källa är värderande, men det är då en åsikt som någon uttrycker och inte fakta som är objektiv.

En källa behöver inte heller försöka lura läsaren för att vara vilseledande. Inlägg på sociala medier kan exempelvis vara vilseledande utan att det är meningen. Alla har rätt att skriva och ha åsikter om ämnen vi kanske inte har någon kunskap om på sociala medier, och det sprids så mycket material att det inte går att granska allt. När vi själva ska publicera eller dela något är det därför bra att tänka efter vad det är för budskap som vi sprider, om vi kan stå för det budskapet och om vi länkar till en källa vi kan lita på. Annars riskerar vi själva bidra till att sprida felaktig information och vilseledande påståenden.

Även i längre texter eller av personer vi möter kan åsikter framföras som fakta. Då kan det vara bra att fundera på vem det är som säger det:

Är det en person som har mycket kunskap om just det ämnet?
Uttalar den sig om egna erfarenheter eller andras?
Uttrycker den objektiv information eller argumenterar den för något med värderande ord?

Tänker vi på dessa saker har vi lättare för att inte luras av vilseledande påståenden.

Bilden visar unga personer klädda i rosa som båda sitter och tittar på sina mobiler

Vi tipsar!

Källkritik och källtillit

Vad är fake news?

bilden visar en mobilskärm med olika sociala medier appar

Desinformation och misinformation

THINK-metoden