Det sägs att vi idag tar in lika mycket information under en dag som en person förr i tiden gjorde under hela sin livstid. Därför är det inte konstigt att det kan kännas svårt att sålla bland alla inlägg, artiklar, videor och bilder som vi ser dagligen. Vad är egentligen på riktigt och vad är inte det? I detta avsnitt snackar vi mer om hur vi vet vem och vad vi kan lita på och vilka knep rekryterare till extremistgrupper kan använda för att få dig att gå med i deras grupp.
Så kallade Fake News, alltså fejknyheter, är en nyhet som är skapad med syftet att lura och vilseleda. Det är helt enkelt påhittade historier som skrivs och sprids, som är gjorda för att se ut som en vanlig nyhet. De publiceras för att tjäna pengar via reklamintäkter eller för att ge ökad politisk makt genom att stötta en idé, en person, eller en ideologi. Fake News sprids ofta snabbt eftersom det många gånger står sensationella saker. Därför är det viktigt att vi har koll på hur vi känner igen Fake News.
Vill du lära dig mer om hur du känner igen Fake News? Kolla här!
Du har rätt att uttrycka din åsikt. Men finns det några gränser? När blir åsiktsfrihet att sprida hat?
Kul! Eller hur?
Följaren börjar skriva till dig och säger att du gjorde rätt som kommenterade sådär på det där inlägget i förrgår. Du blir glad att någon håller med dig och ni fortsätter skriva. Efter ett tags chattande fram och tillbaka börjar personen dela lite konstiga artiklar med dig, det känns inte helt rätt...
Känner du igen om någon försöker värva dig till en extremistisk grupp?
Vad är en konspirationsteori egentligen? Här får du snabbkoll!
Vilka världsbilder och idéer brukar våldsbejakande grupper sprida och samlas kring? I den här artikeln lär du dig att syna deras budskap så att det blir enklare att stå emot.
Så kanske du känt någon gång när du tittat på ett videoklipp, en bild eller kanske till och med ett konto? Men hur känner vi egentligen igen om något är fejk eller inte?
Visst kan det vara frustrerande när någon inte tycker eller tänker som vi? Något vi är helt säkra på kan någon annat tycka helt annorlunda kring. Hur ska vi hantera det?
Personer som försöker rekrytera unga in i extremism med olika taktiker kallar man för grooming in i extremism. I den här artikeln får du lära dig mer om hur det går till.
Vår hjärna drar automatiskt snabba slutsatser om personer eller situationer vi stöter på utefter hur de ser ut eller verkar, något som är till för vår överlevnad. Men generaliseringar och stereotyper kan också orsaka stor skada.
De flesta av oss är på internet i någon form. Många av oss spendera större delen av vår vakna liv med att se på videos, chatta eller hänga på sociala medier. Men visste du att internet också kan göra dig mer extrem?
Att källkritik är viktigt har vi fått höra, men samtidigt kan vi inte gå runt och tvivla på att vi hör eller läser. Hur är vi källkritiska och när bör vi lita på källor?
Månlandningen var fejk, 9/11 var ett insidejobb och 5G-nätet är farligt. Det finns hur många konspirationsteorier som helst. Men varför tror vissa på dem och andra inte?
Den här källan kan man lita på, eller?!
Här får du tips för att veta om din källa är trovärdig eller inte!
Hur kan vi hantera hot och hat på nätet? Hot och hat är aldrig okej men det förekommer tyvärr. Verksamheten Sluta hata! ger här tips på hur du kan agera om du eller en vän utsätts för näthat. Tillsammans kan vi arbeta för att stoppa näthat!
Behöver du stöd? Här hittar du organisationer att ta stöd från vid hot och hat!
En ekokammare beskriver det fenomen som uppstår när åsikter blir starkare för att flera människor, som tycker samma, delar information och tankar med varandra och inga andra. När vi befinner oss i en ekokammare är det lätt att få uppfattningen att vår åsikt är allmän, och att “alla” tycker som vi. Vi får ju bara information från personer som resonerar som vi och som bekräftar de åsikter vi redan har. Vår världsbild blir därför inte ifrågasatt, utan tvärtom förstärkt!
Kan du lista ut om det är en faktisk nyhet, satir, eller fejknyheter? Gör detta quiz så får du se!
Vilka brott som sker på nätet kan vi anmäla egentligen?
Var går gränsen för vad vi får säga egentligen? Och när skapar vi ett destruktivt debattklimat?
Kontakta oss på Extremkoll!
