Desinformation och misinformation

Desinformation och misinformation

Vad är skillnaden på desinformation och misinformation?  Och vad spelar det för roll, egentligen? Extremkoll förklarar!

Desinformation och misinformation liknar varandra men skiljer sig på en punkt: syftet. Desinformation är information som med flit är felaktig eller menad att vilseleda. Misinformation å andra sidan måste inte spridas av någon som vet att informationen är felaktig. 

Misinformation kan alltså skapas av någon som har missförstått fakta. Det kan från början vara desinformation som sprids vidare av någon som inte vet att informationen är vilseledande och själv tror på den. Det finns alltså en risk att vi sprider misinformation utan att veta om det när vi delar inlägg på sociala medier eller sprider vidare ett rykte.

Vad spelar anledningen till att vilseledande information sprids för roll? Den är ju vilseledande oavsett om det sker med flit eller inte. En anledning är att desinformation kan skapas strategiskt med en plan att lura och påverka så många som möjligt, vilket kan göra desinformation farligare än misinformation. En annan anledning är att desinformation inte bygger på okunskap, vilket gör att den inte nödvändigtvis slutar spridas om människor får höra sann information. Ett exempel på desinformation som spridits är att starka rengöringsmedel skulle hjälpa mot Corona, vilket gjorde att människor drack det och fick allvarliga skador, där några till och med dog. 

Desinformation är inte bara farligt eftersom människor tror på den utan också eftersom det leder till att vi misstror alla källor till information. Hur vet vi egentligen att något är sant när allt verkar mer eller mindre osant och vinklat?

Vem skapar desinformation?

Det finns flera anledningar att skapa desinformation. En grupp skapar desinformation av ideologiska skäl, för att övertyga fler om att en viss politisk åsikt är rätt. Det kan exempelvis handla om desinformation om invandrare eller religiösa grupper, eller om andra länder och hur verkligheten ser ut där. Det har både företrädare för Donald Trumps regering i USA och flera politiska rörelser anklagats för. I flera fall kan dock ideologisk desinformation nästan lika gärna röra sig om misinformation då det inte alltid går att säga när man medvetet försökt vilseleda eller inte. 

En annan grupp sprider desinformation för att tjäna pengar. Det är varför flera hemsidor med ”fake news” skapats. Mer otroliga och kontroversiella påståenden gör att fler läser och delar artiklar vilket innebär att skaparna får mer reklamintäkter. Dessa sidor hittar ofta på nyheter som passar vissa politiska åsikter mer av ekonomiska anledningar, eftersom det leder till att fler söker sig till deras hemsidor.

En tredje sort är statlig desinformation. Det är en del av något som kallas informationspåverkan, där en stat försöker manipulera en annan stats befolkning. Statlig desinformation skapas för att gynna den egna statens intressen och bidrar till att skapa osäkerhet och förstärka splittringar i andra länder. Ofta är ett mål med statlig desinformation från icke-demokratiska länder att få demokrati att verka som ett dåligt sätt att styra ett land, för att hindra den egna befolkningen från att efterfråga större makt och fler rättigheter.

Det finns också en grupp som skapar desinformation för att driva med människor och samhället. Dessa brukar kallas internettrolls och för dem är målet oftast att få sina påhittade nyheter att få så mycket uppmärksamhet som möjligt och visas på så kända nyhetssidor som möjligt. Ett annat mål kan vara att trigga människor och skapa uppståndelse och upprördhet. Vissa trolls kan sprida en politisk ideologi eller vara betalda av någon intressegrupp eller stat medan vissa bara gör det för att de har tråkigt.

 

Misinformation

Hur sprids misinformation då? Misinformation kan vem som helst av oss sprida, det kanske vi redan har råkat göra vid något tillfälle. Vi kan också övertygas att tro på desinformation och konspirationsteorier vilket i längden gör oss till spridare av misinformation.

Så hur undviker vi att sprida misinformation? Vårt främsta verktyg för att inte råka sprida misinformation är källkritik och att verkligen fundera över vilka källor vi litar på och vad vi väljer att sprida vidare. Det kan gälla information som sprids på sociala medier, men också på skolan eller på fritiden. Om du själv hört ett falskt rykte spridas om dig eller en kompis har du säkert känt hur skadligt det kan vara, och varför det är bra att ifrågasätta påståenden vi stöter på som vi inte har bevis för. Det är också bra att fundera på varför du tror på de saker som du tror på? Ofta har vi bra argument för våra åsikter, men det är bra att också lyssna på människor med andra åsikter än våra egna. På så sätt kan vi avgöra på vilka sätt våra egna åsikter skiljer sig från andras och vilka argument som gör att andra är övertygade att de har mer rätt.  

 

Kontakta oss på Extremkoll!

Kontakt image/svg+xml