Tolka statistik

Statistik används nästan överallt; i tidningsartiklar, debatter, reklam, instagraminlägg, vid middagsbordet. Hur kan vi då tolka statistik egentligen?  

Med statistik menas två olika saker. Dels menas hur vi samlar in och arbetar med data av olika slag. Den andra delen av statistik, och det vi ska prata om här, är statistik som beskriver den värld vi lever i med hjälp av siffror. Till exempel kan det finnas statistik över hur många barn som föds i ett land varje år. 

Tolka statistik - Statistikmyndigheten SCB förklarar: 

Med statistik menas vetenskapen om metoder för insamling, bearbetning, redovisning och analys av data. Statistik är också den siffermässiga beskrivningen av en viss företeelse, till exempel i tabellform. Statistik har alltså två betydelser: dels metodiken eller processen, dels informationen eller själva produkten.

 

Ofta känns saker mer trovärdiga om det backas upp med siffror och statistik. Det är däremot inte helt lätt att tolka statistik. En och samma statistiska undersökning kan presenteras på flera olika sätt. Därför kan olika personer ibland prata om samma statistik men ha helt olika resultat.

Vi har båda rätt men vi pratar om olika delar.

 

Ibland kan vi genom samma statistik utläsa olika saker. Det beror på vilken del av statistiken vi tittar på.

Om vi ska tolka statistik över något som funnits under flera år så kan vi se att det ökar, minskar eller är ganska stabilt över tid. Säg att något har ökat de senaste 15 åren men att det under de senaste tre åren varken har ökat eller minskat utan hållit sig på samma nivå.

Säg att jag vill argumentera för en åsikt som kan förstärkas eller försvagas beroende på om det ökar, minskar eller är stabilt. Vill jag säga att det har ökat stadigt under de senaste 15 åren så kan jag säga det. Om jag vill säga att det har varit på samma nivå de senaste tre åren kan jag säga det. Oavsett vad jag säger utav dessa två har jag lagt fram korrekt statistik. Om två personer lyfter fram olika delar av samma statistik är det lätt hänt att de pratar runt varandra eftersom båda har rätt men pratar om olika delar av statistiken.

Pussel med en svart pusselbit och resten vita

Delen eller det hela?

Att tolka statistik korrekt kräver att vi har koll på flera olika komponenter.

Det kan mäta olika delar av ett större fenomen. Till exempel kan vi mäta hur många brott som anmäls varje år. I den statistiken finns en del som handlar om hur många våldsbrott som anmäls varje år. Då kan det vara så att det stora hela (statistiken över alla anmälda brott) går ner medan delen (statistiken över anmälda våldsbrott) går upp, eller tvärtom.

Vad är omständigheterna?

Statistik beror på omständigheter. Om vi ska tolka statistik och kan se att något har ökat kraftigt under ett år är det troligt att det har hänt något speciellt under det året som påverkade statistiken.

Om vi till exempel får en ny lag i Sverige som gör att något som tidigare var lagligt blir olagligt är det ganska troligt att kriminalstatistiken kommer att förändras på grund av detta. Det betyder då inte nödvändigtvis att det plötsligt är fler som gör en sak, utan att det nu går att åtala personer för det.

Ett annat exempel är när ekonomin går dåligt och många företag drabbas. Under corona-virusets framfart drabbades många företag då de på kort tid blev av med många av sina kunder och därmed stora delar av sin inkomst. Detta ledde till att företagen inte hade råd att behålla sina anställda och därför blev många människor arbetslösa. Statistiken över arbetslösa i Sverige visar därför på en ökning som en följd av corona. 

Om vi vet omständigheterna när vi ska tolka statistiken så kan vi också sätta den i ett rimligt sammanhang.

Glass i strut och glass i bägare

"Glass dödar!"

Att känna till omständigheter kan också hjälpa oss att inte dra felaktiga slutsater när vi ska tolka statistik. Under sommaren ökar försäljningen av glass. Ökar gör också antalet personer som drunknar i havet. Tittar vi bara på de siffrorna kan vi nästan dra slutsatsen att det finns ett samband mellan glassätande och drunknade. Att ju mer glass vi äter, desto större är risken att vi drunknar.

Ser vi istället till omständigheterna, det vill säga att det är sommar, så kan vi också förstå att det är det varma vädret som är den gemensamma nämnaren. Vi äter mer glass när det är varmt. Vi badar också mer när det är varmt, och ju mer vi badar desto större är risken att någon drunknar. Därför är det viktigt att se på omständigheter och inte dra för snabba slutsatser kring hur saker hänger ihop när vi ska tolka statistik.

“Spädbarnsdödligheten på Antarktis är 0 eftersom alla som fötts där har överlevt!”

- Det som inte nämns är att det bara är 11 personer som har fötts på Antarktis.

Antarktis med pingviner

Precis som exemplet med spädbarnsdödlighet på Antarktis så kan det vara viktigt att veta den korrekta datan bakom procentantalet. Till exempel kan vi ju säga att något som ökar från ett fall till två fall har en ökning med 100%. Det låter ju väldigt mycket, men om vi skulle säga att något ökar med ett fall så låter det inte alls som så mycket. 

Olika statistik i olika länder

Likadant kan det vara när vi ska tolka statistik från olika länder. Det kan vara så att något händer väldigt sällan i ett land och i ett annat land händer det väldigt ofta, vilket gör att statistiken blir svår att jämföra.

Låt oss ta exemplet med spädbarnsdödligheten på Antarktis igen. På Antarktis har 11 barn fötts. På ett annat ställe föds det hundratals barn varje dag. Om många barn föds ökar också antalet barn som kan dö i jämförelse med om nästan inga barn föds. Därför kommer barnadödligheten vara högre på stället där det föds många barn än på Antarktis där det bara fötts 11 barn på väldigt lång tid. Så egentligen säger siffrorna inget om levnadsstandarden på Antarktis.

Äppelträd

"Ta inte min äpplen!"

Länder mäter också statistik på olika sätt, vilket gör det svårt att jämföra statistik mellan länder.

Säg att jag tar ett äpple av dig vid tio olika tillfällen. I ett land mäts detta som en stöld, eftersom jag är en och samma tjuv som tar äpplen av dig alla gångerna. I ett annat land mäts det som tio stölder eftersom jag tog äpplen vid tio olika tillfällen. Då blir det svårt att jämföra statistiken över äppelstöld mellan dessa länder, eftersom det mäts på olika sätt. I båda exemplen har 10 äpplen blivit stulna, men statistiken visar väldigt olika siffror.

Det kan vara bra att tänka på, när vi ska tolka statistik och jämföra den med andra länder, att vissa saker sker olika ofta i olika länder. Andra saker kanske sker lika ofta men mäts på olika sätt.

Vad mäter undersökningen?

När vi ska tolka statistik är det enkelt att snabbt dra slutsatser utifrån siffrorna vi ser. Därför är det viktigt att veta vad undersökningen faktiskt mäter, så att vi drar rätt slutsatser.

Ett bra exempel på detta är hur statistiken för ungdomsarbetslösheten mäts i Sverige. 2019 låg den siffran på 20 procent. Betyder det att vi ska tolka statistiken som att 20 procent av alla Sveriges ungdomar var sysslolösa? 

Det är lätt att tänka att undersökningen för ungdomsarbetslöshet mäter alla ungdomar i hela landet, men det gör den inte. Det som mäts är hur många av de unga som räknas till landets arbetskraft som är arbetslösa. Ungdomar som räknas som arbetskraft är alla personer mellan 15-24 år som antingen har ett jobb eller är arbetslösa. Heltidsstuderande räknas alltså inte in i arbetskraften. I åldersgruppen 15-24 år är det många som studerar på heltid och de räknas därför inte in i den svenska arbetskraften, eller i statistiken för ungdomsarbetslösa.

Vet vi inte detta är det lätt att dra slutsatsen att 20 procent av alla ungdomar mellan 15-24 år var arbetslösa under 2019, trots att så inte var fallet. Därför är det viktigt att veta vad som faktiskt har undersökts när vi ska tolka statistik.

Kolla själv!

Det kan vara bra att tänka ett extra varv när vi ser eller hör statistik. Kolla gärna upp det själv och se hur du kan tolka statistiken, vad säger den egentligen? Många av de myndigheter som mäter och sammanställer statistik i Sverige, som Statistikmyndigheten (SCB) eller Brottsförebyggande rådet (BRÅ), har ofta förklarande texter som hjälper oss förstå siffrorna.

Kontakt