Känsla av utanförskap

En anledning till att personer lockas in i extremistiska miljöer är att de känner en känsla av utanförskap i samhället. Man kanske vill vara en del av samhället, men upplever att man av olika orsaker inte riktigt får det.  Anledningarna till varför en har en känsla av utanförskap kan vara flera och visa sig på olika sätt. 

Att man inte hör hemma på grund av sin religion
En känsla av utanförskap kan komma från upplevelsen att ens tro eller religion inte respekteras av samhället. Det kan också vara att en upplever att vi får tro på en religion, men inte vara för traditionell i hur vi utövar religionen. Ett exempel är att personer som har på sig religiösa eller traditionella kläder kan uteslutas från att få vissa jobb eller inte är välkomna på andra platser samhället. Eller att personer blir bemötta med fördomar, misstro eller ointresse på grund av att man tillhör en viss religion. Hos vissa, kan detta leda till en känsla av att du är fri att leva som du vill, men du blir i slutändan ändå dömd på förhand på grund av dina val. 

Bilden visar en person i regn som håller i ett paraply och går längs en trafikerad gata

Hur andra upplever dig och din grupp
Personer kan också få en känsla av utanförskap för att man upplever att andra värderar eller tänker negativt om den grupp man är en del av . Den grupp vi är en del av kan vara allt ifrån de som bor i samma område som vi, har samma etniska ursprung, vårt kompisgäng i skolan eller någon annan grupp som vi identifierar oss med. Känner vi att andra värderar oss och vår grupp positivt kan det leda till att vi känner stolthet, glädje och nöjdhet. Men om vi upplever en känsla av utanförskap och att den grupp vi ingår i värderas negativt av andra kan det leda till känslor av ångest, osäkerhet och förakt. Dessa känslor påverkar också hur vi ser på andra som inte är vår grupp. Vi kanske blir misstänksamma eller känner ett förakt mot andra grupper av människor, och det kan bidra till vår känsla av utanförskap i samhället. Om vi bara hänger med personer som upplever samma känsla av utanförskap som oss, kan denna känsla bli mer verklig och göra att vi hellre umgås med personer med samma upplevelser som vi, och vår gemensamma upplevelse och känsla av utanförskap blir starkare. 

Våldsbejakande extremistiska grupper enas kring känslan av utanförskap
Våldsbejakande extremistiska grupper kan använda sig av vår känsla av utanförskap, och kan förstärka tanken om att du är avvisad och föraktad av samhället för att vi istället ska vilja bli en del av deras grupp. Känslan av utanförskap kan alltså göra att vi istället för att vara en del av samhället och tro på demokratiska värderingar, hamnar ännu längre ifrån det, och väljer att gå med i våldsbejakande extremistiska grupper som har syften och tankar som vi innan inte intresserat oss för. 

Har vi en känsla av utanförskap och en känsla av att våra möjligheter att lyckas i samhället inte är så bra, kan det också göra att vi lockas av det som medlemskap i en våldsbejakande grupp kan ge. Extremistgrupperna kan ge oss känslan av tillhörighet och ett syfte, och ibland även boende eller annat stöd som vi annars förväntar oss få från samhället eller vår omgivning. 

bilden visar en person som sitter utomhus mot en vägg med armarna runt sig och huvudet i knät

Känsla av utanförskap och våldsbejakande gruppers tankar om “den andre”
Våldsbejakande extremistiska grupper uttrycker ofta en stark känsla av att deras grupp är överlägsen andra grupper, vilket kan vara något som vi lockas till att tro på om vi har upplevt en känsla av utanförskap. Värderingar kring vem eller vilka som står över andra är något som gör att gemenskapen hålls stark och finns kvar i extremistiska grupper. Har man upplevt en känsla av utanförskap kan även de narrativ, alltså de berättelser eller sätt att beskriva samhället som gruppen använder ge en förklaring till det vi varit med om och bli ett sätt för oss att hantera det som vi tidigare upplevt varit orättvist. Ett narrativ innehåller exempelvis tankar om rätt och fel, problem och lösningar samt vänner och fiender. En våldsbejakande extremistgrupp beskriver ofta den “andra” gruppen som en kris eller ett hot, och sin egen grupp som lösningen på det hotet. Att uppleva en känsla av utanförskap kan alltså på flera sätt bli en anledning till att vi kan hamna i våldsbejakande extremistiska grupper, för att ersätta vår känsla av utanförskap med den sköna känslan av gemenskap, även om det betyder att vi börjar acceptera våld och lämnar demokratiska värderingar bakom oss.

Kontakta oss på Extremkoll!

Kontakt image/svg+xml