Vad kan vi anmäla på nätet?

Vad kan anmälas till polisen?

Här kommer en lista på de vanligaste brotten på nätet:

• Förtal: Någon sprider rykten som får offret att verka som en sämre person på ett sätt som förstör dess rykte. På internet är det lite speciellt eftersom förtal kan få stor spridning och därför vara extra jobbigt för offret. Om något är förtal eller inte beror inte på hur sårad offret blir eller om det är sant eller inte utan hur det påverkar omgivningens uppfattning av offret. Att anklaga någon för att vara brottslig, exempelvis skriva på sociala medier att ”alla vet att han slår sin flickvän” kan vara förtal. Att sprida bilder i sexuella situationer, exempelvis en nakenbild på ett ex för att förminska dennes anseende kan också vara förtal. Att förolämpa någon, exempelvis genom att kommentera att en person är korkad eller ful, är dock inte förtal. Även om det kan påverka andras syn på offret är det en åsikt och inte menat att tas som en objektiv sanning på samma sätt som ett förtal är. Att exempelvis säga att någon är en våldtäktsman är inte en åsikt utan en anklagelse och kan därför vara förtal.
• Förolämpning: Någon kränker offret direkt för att skada dess självkänsla. Med det menas att förolämpningar inte kan ske bakom ryggen eller göras via någon annan person eftersom målet måste vara att såra offret för att det ska vara just brottet förolämpning. Vanliga exempel är att kalla någon för öknamn eller skällsord men det kan också vara att klippa ihop kränkande bilder eller memes. Förolämpningar på grund av saker som ras, religion eller sexuell läggning kan dessutom vara hatbrott (se hets mot folkgrupp) som ses extra allvarligt på. 
• Mobbning är inte ett brott men kan bestå av handlingar som utgör flera brott. Oavsett om det är brottsligt eller inte är skolan skyldig att hjälpa ungdomar som utsätts för mobbning. Mobbning är en negativ behandling som sker flera gånger och över tid. Exempelvis kan det vara flera förolämpningar över längre tid och i så fall kan mobbaren dömas för grov förolämpning.

• Olaga hot: Målet med hot är att skrämma offret. Uppfattas inte hotet som trovärdigt eller skrämmande av den som utsätts är det inte ett brott även om de som sägs eller skrivs är grovt. Hot kan vara mot offret själv men också mot något offret bryr sig om, som dess familj eller saker. Exempel kan vara att någon skriver att de vet var offret bor och ska bränna ner deras hus, hot om våldtäkt, misshandel av dess mamma eller hot om att se till att offret dör. Olaga hot måste inte uttalas uttryckligen utan kan också vara dolt, så länge det som menas med hotet är tydligt. Att exempelvis tagga någon i en hotfull eller våldsantydande bild, exempelvis ett foto av en snara, kan absolut vara ett hot. För att något ska vara brottet olaga hot måste offret veta om hotet, men det måste inte uttalas direkt till den som utsätts. 
• Ofredande: Ofredande är ett beteende som inte är önskvärt eller välkommet. Att man, trots att man har blivit ombedd att sluta, kontaktar någon väldigt många gånger på kort tid kan vara ofredande. Något kränkande eller obehagligt, som att skriva att man hoppas offret tar livet av sig, räcker att det sker vid en enstaka tillfälle för att vara ofredande. Kränkande fotografering är ett eget liknande brott, exempelvis om någon utan tillåtelse smygfotar någon på en toalett eller tar jättemånga närgångna bilder på en trots att man sagt ifrån. Då är själva fotograferingen olaglig och bilderna behöver alltså inte ha publicerats för att det ska vara ett brott.
• Sexuellt ofredande: Sexuellt ofredande är också ett beteende som inte är önskvärt eller välkommet men av en sexuell natur. Exempel är att någon på sociala medier beskriver hur den vill ha sex med en person och ett annat är att skicka nakenbilder till någon som inte samtyckt till det. Är den som utsätts under 15 år kan den dock inte samtycka till sexuella handlingar i lagens mening och det blir därför alltid ett brott.

• Utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografi: En person som får någon yngre än 15 år att vara med på bilder i bara underkläder eller naken kan dömas för utnyttjande av barn i sexuell posering. Barn under 15 år anses vara utnyttjade även om de inte egentligen tvingats till det för att ingen som utsätter barn för övergrepp ska kunna undgå ansvar. Sker sexuell posering frivilligt mellan två barn nära varandra i ålder brukar de dock inte dömas. Att erbjuda pengar, saker eller alkohol, eller att tvinga, hota eller lura någon att posera på ett sexuellt sätt är också utnyttjande, även om offret är över 15 år. Att ens försöka utnyttja barn för sexuell posering är brottsligt. Det går alltså att anmäla någon som ber om sexuella tjänster av någon under 15 år även om inget har hänt. Barnpornografi är ett eget och särskilt allvarligt brott. All hantering av sexuella bilder eller filmer på barn är förbjuden, alltså även att ”bara” sprida det vidare även om man inte själv tagit bilderna. Det kan utgöra barnpornogarfi även om den på bilden är över 15 år så länge hen ser ut som ett barn. 
• Olaga förföljelse (stalking): Någon kan dömas för olaga förföljelse om den utför  upprepade och systematiska brott mot en person som känner sig rädd, kränkt och förföljd. Brotten kan exempelvis vara upprepade olaga hot och ofredanden. Ju värre kränkningarna är, desto färre upprepningar krävs för att någon ska kunna dömas. Sker mindre allvarliga kränkningar behöver de ha skett fler och över längre tid. Det går dock alltid att döma någon för de individuella brotten även om det inte är just olaga förföljelse. 
• Hets mot folkgrupp: Att uttrycka hot eller missaktning (ungefär nedlåtande saker) mot en folkgrupp på ett sätt som sprids kan utgöra hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp anspelar på nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg (eller ”ras”), trosbekännelse eller sexuell läggning. Alla former av hot, förolämpningar och förtal täcks in i brottet och med missaktning räknas alla former av kränkande uttalanden om en folkgrupp, även exempelvis förlöjliganden. Det måste inte ske i tal eller text utan kan också ske genom symboler eller bilder. Det skiljer sig från de andra brotten genom att de inte måste riktas mot en specifik person utan är brottsligt att sprida mot allmänheten. Det är framförallt på grund av två saker. För det första har det visat sig vara så pass skadligt att sprida hat och negativa fördomar mot människor baserat på grupptillhörighet att det i förlängningen kan drabba en stor mängd människor. För det andra är grupptillhörighet på dessa grunder ofta en del av vår identitet och många människor kan tänkas ta uttalandena personligt även om de inte själva nämns vid namn. 

• Dataintrång och behandling av personuppgifter: Att utan lov gå in på någon annans konton på sociala medier och posta något, skicka meddelanden eller läsa vad personen skrivit privat kan vara brottet dataintrång. Det kan vara brottsligt även om personen inte behöver ta sig igenom en lösenordsspärr. Även att medvetet sprida datavirus, sabotageprogram eller liknande kan vara dataintrång. Att sprida känsliga uppgifter om någon på internet kan också vara brottsligt om det sker utan samtycke. Man får exempelvis inte, varken som privatperson, myndighet eller företag, lämna ut uppgifter som personnummer och adress till någon. Det finns också särskilda lagar som reglerar hur sådant får sparas och vi har rätt att be företag att ta bort den information de har sparad om oss. Att skriva ut någons fullständiga namn, adress, ålder och yrkesroll (vilket kan kallas doxing om målet är att “visa upp” någon man ogillar eller tycker har gjort något fel) kan vara olagligt behandling av personuppgifter och kan även tolkas som att det uppmanar till brott mot den personen. 

För många av brotten vi kan anmäla på nätet är det offrets upplevelse som spelar roll. Känner vi oss rädda av ett hot kan det vara olagligt och är ett problem, även om den som hotade i efterhand säger att den inte menade allvar. I andra fall spelar det roll vad den som utsatte någon menade att göra. Vi har alltid rätt att anmäla en förolämpning, men det måste också kunna styrkas att den som utsatte oss förstod att den sa något kränkande för att den ska kunna dömas.