Hur är vi demokratiska?

En vanlig beskrivning av demokrati är folkstyre. Det innebär att alla har lika stora möjligheter att delta och fatta beslut. 

Demokrati är inte en sak utan ett ideal. Därför räcker det inte att vi har lika rösträtt i val i Sverige för att vi ska vara en demokrati. Demokrati är mer en målbild som vi som samhälle strävar mot.

För att uppnå det demokratiska idealet behövs enligt forskaren Robert Dahl fem saker: 

1. Verkligt deltagande. Alla ska ha möjlighet att delta i processen då frågor ska avgöras.

2. Lika rösträtt vid beslut. Alla ska ha möjlighet att påverka beslutet som fattas i en fråga lika mycket. 

3. Transparens och tillgänglig information. Alla ska ha möjlighet att förstå frågan som ska avgöras. Det innebär att beslutsfattare måste vara öppna med vad som är grunden till att de vill fatta ett beslut, och att det ska finnas lättåtkomlig information att ta till sig för den som vill. 

4. Kontroll över dagordningen. Alla ska ha möjlighet att påverka vilka frågor som diskuteras och vad det är viktigt att fatta beslut om, alltså kunna komma med egna förslag.

5. Inkludering. Alla ska inkluderas på lika villkor. Det ska inte finnas några diskriminerande strukturer som utestänger någon från att vara med, exempelvis för att någon är tjej eller kille, sitter i rullstol eller inte kommer från Sverige.

Bilden visar unga personer som sitter tillsammans i en stor sal

Att dölja viktig information som behövs för att kunna fatta ett bra beslut, att hindra någon från att kunna vara med eller använda hot för att få som man vill är alltså odemokratiskt. För att vara demokratiska behöver vi lyssna in andra, vara ärliga och se till att alla kan delta.

Det är extra viktigt att ledare tänker på och tar ansvar för demokratiska ideal eftersom de både är förebilder och har som jobb att bestämma vissa saker. Det kan vara både elevrådsordförande, läraren, lagkaptenen eller tränaren i idrottslaget eller vi själva i kompisgänget. Att stå upp för demokratin kan handla om att säga ifrån om någon inte inkluderas, reflektera över vilka fördomar vi själva har, och höra andras åsikter och fundera över varför de tycker som de gör, även om vi inte håller med.

Det är inte alltid lätt att både vara öppen för att personer har olika åsikter och lika rätt att vara med i att fatta beslut, och samtidigt säga ifrån och ta avstånd om någon kränks eller utsätts för rasism -  eller bara har fel. Det går inte att alltid göra rätt, särskilt inte när vi blir upprörda och är oense. En bra tumregel är att våga prata om svåra frågor och acceptera att vi själva och andra har fel och gör fel ibland. Kan vi tillåta oss att ha fel är det mycket lättare att lära oss något nytt, ändra de åsikter som inte bygger på sann information och göra bättre saker i framtiden.  Om vi inte tycker det är okej att göra misstag och ändra sig fungerar inte demokratin, eftersom demokratin bygger på att vi fattar beslut tillsammans. 

Bilden visar ett gäng med ungdomar som går tillsammans på gatan och samtalar och skrattar

Denna artikel har skrivits med stöd från materialet “Demokrati i ögonhöjd” som du hittar här!

Kontakt